Att honung är nyttigt och har en positiv inverkan på människans hälsa finns det många belägg för, både historiska och vetenskapliga. Ett svenskt forskarlag är en ny upptäck på spåren, och det handlar om en unik bakterieflora som de funnit i biets honungsmage och som producerar antimikrobiella ämnen som finns i honungen. Detta kan förklara varför honung är nyttigt för människan.
Genom hela historien har människor ansett att honung är nyttigt och läkande. Redan de gamla grekerna använde honung för att läka sår för 4 000 år sedan. Babylonerna skrev om honung i sina heliga skrifter och vi vet att honung har använts av människan i mer än 15 000 år, tack vara några spanska grottmålningar.
Honung produceras av honungsbiet (Apis mellifera) från nektar av olika blommor. I bikupan förvandlas sedan nektarn till honung genom att vattenhalten reduceras. Nektar består främst av sackaros, men även av glukos och fruktos.
En ny upptäckt
Honungens läkande och hälsosamma egenskaper brukar förklaras med tre faktorer:
producerandet av ett enzym (peroxidas oxidas) och väteperoxid
innehållet av antioxidanter från nektarn
en tredje obestämd faktor.
Det är denna tredje faktor som det svenska forskarlaget under ledning av Alejandra Vásquez och Tobias Olofsson vid Lunds universitet nu kan ha funnit en förklaring till.
Forskarna har för första gången hittat en unik bakterieflora som består av minst tio olika mjölksyrabakterier i binas honungsmage. Bakterierna tillverkar antimikrobiella ämnen som bland annat mjölksyra, ättiksyra och myrsyra. Mycket tyder på att det är denna uppsättning ämnen som gör att honungen har antibakteriella egenskaper och som utgör den tredje, hittills, obestämda faktorn.
Förutom att mjölksyrabakterierna producerar nyttiga ämnen, skyddar de honungen mot oönskade jästsvampar och bakterier från nektar och pollen. Det gör att honungen inte jäser utan kan lagras länge utan några tillsatser.
Honungens hälsosamma effekter
En genomgång av tidigare vetenskapliga belägg och forskningsresultat visar att honungen har en mångsidig funktion. Honung består mest av olika sockerarter i form av glukos och fruktos. Ändå har honungen en bevisad läkande effekt på sår, vid förkylningar och för att motverka karies. Honung innehåller också ämnen som proteiner, vitaminer, antioxodanter, och mineraler som har en vårdande verkan.
Det är utmärkt att ta honung innan man går och lägger sig. Kroppen behöver energi under natten och fruktosen som finns i honungen underlättar upptaget av blodsockret och återhämtningen av glukos i levern förbättras. Kroppen återhämtar sig fysiskt och det visar sig att man inte har några stresshormoner i kroppen när man vaknar på morgonen.
För diabetiker är honungen det bästa sötningsmedlet. Det har ett lågt glykemiskt index och tack vare innehållet av det mycket söta fruktoset, ger det färre kalorier än vanligt bordssocker per användning. Fruktoset gör också att honung inte ger samma blodsockertoppar som bordssocker.
Vid flera jämförelser mellan användning av bordssocker och honung har forskare visat att honung ger mindre kroppsfett, att honungen är lugnande och förbättrar minnet. Man har också sett att honungen gynnar det gosa kolesterolet.
Honung som ett funktionellt livsmedel
De nya forskarresultat som Alejandra Vásquez och Tobias Olofsson kommit fram till stärker ytterligare bilden av honungen som ett funktionellt livsmedel. Forskare har tidigare utropat honung till ett funktionellt livsmedel på grund av honungen låga Gi, olika mineralhalt, vitaminer och en perfekt sammansättning av kolhydrater.
Honungen fungerar också som prebiotika (dvs den förebygger bakterietillväxt). Honungen får idag en allt starkare ställning för medicinsk användning på grund av den ökande resistensen mot antibiotika.
Forskarna Alejandra Vásquez och Tobias Olofsson menar, efter sina forskningsresultat och genomgång av tidigare forskning, att det finns goda skäl att lyfta upp honungen till att anses som ett överlägset mer nyttigt livsmedel och ett självklart val jämfört med bordsocker.
Vill du läsa hela rapporten då kan du ladda ner en PDF här. |
|
| | |
|
